nu ska jag också sluta blogga
skulle jag klara av det? det har blivit som en drog. men kan calle schulman så kan jag. calle har gått och blivit min stora idol, en idol som sviker mig med uteblivande bloggande. men jag har idag hört att han ska öppna en nu blogg via schulmangruppen.se. hoppas! så här gör vi: slutar calle blogga for life nu så slutar jag med... när jag känner mig redo för det.
Gunnar rydholm har dött. synd för han var en väldigt rolig människa... eller i alla fall verkade det så på 100 höjdare när han var med. han som gjorde krokodil ljudet ni vet? haha vad kul.
jag var duktig och tog tag i mig själv och började städa i köket. jag är rätt duktig på det när jag väl sätter i gång, städa alltså. men när jag skulle börja städa ugnen så hitta jag en gammal chicken nugget liggandes intryckt i ett hörn. den var helt vit och såg, tja minst sagt äcklig ut. haha. så jag stängde luckan igen, kasta in handduken och gick och la mig i soffan. jag städar den i morgon, i promise.
kanske, kanske, kanske kommer han hem redan i morgon. TJOBIDO! men jag skulle inte hoppas på det... ih. men kanske. oh det vore underbart det. i sure miss him. vi hinner inte tröttna på varann i alla fall, det är en bra sak. hihi. ni vet när man tänker på en person så börjar man helt plötsligt att le? den där må-bra-känslan? den har jag haft hela dagen.
jag har ett problem som vi har bearbetat hela dagen idag på jobbet men inte kommit fram till någon lösning. vart fan ska jag gömma cissi i min flytt utan att päronen kommer på henne?
help.
Gunnar rydholm har dött. synd för han var en väldigt rolig människa... eller i alla fall verkade det så på 100 höjdare när han var med. han som gjorde krokodil ljudet ni vet? haha vad kul.
jag var duktig och tog tag i mig själv och började städa i köket. jag är rätt duktig på det när jag väl sätter i gång, städa alltså. men när jag skulle börja städa ugnen så hitta jag en gammal chicken nugget liggandes intryckt i ett hörn. den var helt vit och såg, tja minst sagt äcklig ut. haha. så jag stängde luckan igen, kasta in handduken och gick och la mig i soffan. jag städar den i morgon, i promise.
kanske, kanske, kanske kommer han hem redan i morgon. TJOBIDO! men jag skulle inte hoppas på det... ih. men kanske. oh det vore underbart det. i sure miss him. vi hinner inte tröttna på varann i alla fall, det är en bra sak. hihi. ni vet när man tänker på en person så börjar man helt plötsligt att le? den där må-bra-känslan? den har jag haft hela dagen.
jag har ett problem som vi har bearbetat hela dagen idag på jobbet men inte kommit fram till någon lösning. vart fan ska jag gömma cissi i min flytt utan att päronen kommer på henne?
help.
Kommentarer
Trackback
