A Design For Life

klockan är nu 00:41 och jag sitter på jobbet. ja jag skriver blogg på min arbetstid, so kill me. harry´s från västerås är här och har firma fest o visst fick man jobba. dom grisar lika mkt som artonåringarna ungefär och restaurang folk är inte roliga alltså, men okej, dom här är okej... vissa i alla fall. haha. jag väntar på att skandaler ska blomma upp som det alltid gör på personalfester... hoho vad roligt. men dom här verkar bara vara kompisar med varann. inget att götta mig i med andra ord. tråkigt.

jag vet inte riktigt hur personlig jag ska bli i den här bloggen riktigt. kan man verkligen skriva om allt här? svar nej. men lite känslor i alla fall? här kommer det i alla fall. peronen i fråga vet att det är till honom i alla fall. ni andra som jag inte känner något för kan sluta läsa nu. tack på förhand.
du får mig så jävla glad. varenda sekund jag är med dig känns så himla trygg. det är ett tryggt förhållande vi har, ett förhållande precis som jag vill ha. du får mig att känna mig som den finaste och bästa människa i världen och jag är så jävla glad att jag har hittat dig. jag kan vara mig själv med dig, på gott och ont... haha.
du får mig att känna mig betydelsefull och du stöttar mig fan som ingen annan har gjort.
du gjorde jävligt rätt i dag att du inte lät mig gå. du släppte inte taget om mig.
nu tar vi nya tag, starkare och ännu bättre om det nu går. för det vi har är något jävligt speciellt.
det krävs mkt, mkt mer än såhär för att jag ska släppa dig. mkt mer.

jag älskar dig. jag gör verkligen det.

nu ska jag jobba. jenny lär ju undra vart jag har tagit vägen. sitter på kontoret o trycker. haha.