A Design For Life

jag skulle aldrig ha kollat på barnmorskorna igår. det handla om plötslig spädbarnsdöd och att alla par som föder barn inte får med sig en bebis hem. det kändes som det var vårat barn som dog igår och jag var ett vrak och är fortfarande. klart att allt kommer gå bra men det finns en chans att det inte gör det och jag gör inget annat än att går och funderar på det nu. alex försökte lugna ner mig så mkt det gick, men den värsta paniken har inte gått över.
jag tror inte någon där ute som inte har barn eller är gravid kan förstå hur snabbt man får känslor för sitt barn. känslor som man aldrig haft för någon innan och som inte går att beskriva i ord. man älskar det från det att graviditetstestet visar plus.
man har en oro som aldrig kommer försvinna för mig. jag kommer kolla till bebis hela tiden efter födseln, om den andas när den sover ordentligt. en riktig hönsmamma. haha.
jag måste sluta tänka på att det kan gå fel, för det ser jättebra ut för våran lilla bebis. värden och växt och allt...
usch. jag vill bara att den här dagen ska vara över, har en riktig piss dag.

idag åker våran gamla soffa i alla fall, en bra sak. för imorgon ska vi hämta våran nya, fina. hoho. imorgon blir det mys i den hela kvällen.
idag kommer äntligen alex, kul o komma hem till ett vrak till sambo. men han är mer än van. jag skyller på alla dessa jävla hormoner, lättast så. haha.

nej, göra fint innan sambon kommer hem. ikväll ska jag äntligen få pussa på honom.