A Design For Life

helt plötsligt, när man minst anar det så händer det något som kastar om hela ens värld. det kan vara att någon dör, en olycka eller att man förlorar någon nära på annat sätt. man blir aldrig förbereda sig på något av det och det lyckas alltid komma så olägligt. den ena dagen kan vara precis som vanligt till den andra som gör att ens liv aldrig kommer vara det samma. när något sånt här händer på så nära håll så tänker jag på hur bra jag har det och att jag måste visa min omgivning mer uppskattning, varje dag måste man göra det. för när man minst anar det så är det borta. någon trygghet i livet.

varenda dag ska jag säga till våran bebis hur älskad den är och visa att det är okej att prata om känslor. det har vi aldrig gjort i min familj. jag vet att min mamma älskar mig, men hon har aldrig sagt det. hon kan messa "love you" men kan inte säga det. jag säger till alex varje dag hur mkt jag älskar honom, men kan inte säga det till min kära mor, konstigt va? jag har tatuerat en dikt till min mor som är på vaden, det är mitt sätt att säga att jag älskar henne, för oboy vad jag gör det.

tänk på hur jävla bra ni har det där ute, och är ni deprimerade så tänk att det finns alltid någon som har det värre.

idag blir det en massa plock i lägenheten, sedan till harry´s för fika. jag saknar mitt jobb. inte jobba då, utan människorna. haha.